Är det en stor fråga att EU förbjuder nyförsäljning av bilar med förbränningsmotor efter 2035? Svar: nej. Bilindustrin kommer att ställa om långt innan 2035.Priserna på elbilar kommer att minska i stadig takt och därtill ökar räckvidden för de batterier bilarna har. I ganska hög takt ställs fordonsparken om vilket gör att förbudet för oss som enskilda inte kommer att ha en större påverkan.
Strax inan pandemin slog till med ful kraft hade jag i Europaparlamenntet ett möte med Volvo mars vd. Jag passade på att fråga om han hade synpunkter på de nya utsläppsregler vi höll på att arbeta med. Han sa i princip att det för deras del är ovidkommande regler då planen är att innan de reglerna träder i kraft så är deras produktion redan inställd på att fullt ut producera elbilar.
Återigen visar marknaden och företagen att när de bestämt sig är de en kraft att räkna med. Förbudet 2035 spelar helt enkelt ingen roll för de har redan bestämt att ställa om och kommer att ha gjort det i god tid innan 2035.
- Fredrick Federley
Jag fick en fråga om jag inte kunde skriva en text om hur EU bevakas journalistiskt? Och visst kan jag det. Den är ganska komplicerad att svara på och ganska svår att landa i orsaken till men jag ska ändå ge det ett försök.
Vi har från Sverige 21 europaparlamentariker och sedan har vi en kommissionär som inte agera utifrån svenska perspektiv utan ifrån ett EU-perspektiv men likväl är svensk. Därtill finns en enorm mängd intresseorganisationer på plats i bryssel för att bevaka svenska ståndpunkter. Alla har ett enormt intresse av att få ut sitt arbete och sina positioner till allmänheten och sina uppdragsgivare.
Vad gäller journalister är det dock mer begränsat. Vi har långt färre journalister på plats än våra grannländer och per capita blir det än värre. De som är på plats eller bevakar från svensk horisont är dock kunniga och insatta. Jag skulle säga att deras svårigheter består i att få respektive hemmaorganisation att förstå vikten av vad som sker.
För att ta ett exempel så beslutas i denna vecka om enorma klimatsatsningar med enorm påverkan på våra länder, samhällen och näringsliv. Rubrikerna här hemma är i princip obefintliga. Jag kan inte tro annat än att de duktiga journalister som bevakar EU inte har försökt att få till reportage i frågorna med parlamentariker mm men det tenderar att behöva komma in en debatt om huruvida man får prata på bio eller inte som verkar vara mer relevant.
Jag vet många gånger när jag försökte sälja in skeenden i lagstiftningsprocessen som skulle komma att påverka Sverige djupt där det ”varit för komplicerat att förklara” eller ”för svårt att sälja in”. Media idag jobbar numera sällan med mer djuplodande reportage och i kommunikatörernas era ska det mesta rumphuggas och urvattnas. Så även inom journalistiken.
Ibland är politik helt enkelt svårt men likväl förtjänas medborgarna att få veta vad som sker.
Det faktum att EU börjar få en finanspolitik, belånar medborgarna, köper vapen, har lagt grunden till transferreringsystem mm har knappt debatterats i Sverige. De behöver inte vara dåliga utan kan till och med vara bra - men medborgarna behöver få informationen och få lyssna till debatt om allt detta för att kunna fatta rimliga beslut.
Oftast när det refereras till EU handlar det om något kommissionen gör eller Rådet dvs medlemsstaternas regeringar man lyfter. Det är glammigare med 27 stats/utrikes eller jordbruksministrar än 21 svenska europaparlamentariker. Dock sitter Europaparlamentet på 50% av beslutskraften i alltfler frågor.
Komplexiteten i processen för att det till slut ska bli en lag är nog en bidragande del i att det är som det är. Det är dock ingen ursäkt för att inte lära sig det hela och ändra på rapporteringen.
Jag skulle kunna skriva hur många exempel som helst men för att komma till ett slut skulle jag vilja säga att de journalister som bevakar EU från svenska medier sida är bra. Uppförsbacken är deras redaktioner hemma. Och det går inte annat än att konstatera att svenska mediahus är långt mindre intresserade av att skriva om EU än våra grannländer är.
Hönan och ägget-situationen är högst reell. Vet folk inget om EU och det känns långt borta så klickas inte artiklarna. Klickas inte artiklarna blir det färre artiklar…….
- Fredrick Federley
Det krig som nu utspelar sig i Ukraina med Ryssland som aggressor får effekter på lång tid och det kommer att ändra vårt sätt att tänka. Först kom chocken när den senaste vågen av den ryska invasionen inleddes för snart ett år sedan.
Det Europeiska svaret var först av karaktären att man kunde tänka sig att skära hjälmar och defensiv utrustning. Det utvecklade sig till att man kunde skänka batterier med syfte att sänka ryska plan och missiler/robotar som avfyrats mot Ukraina.
Den senaste tiden har flera länder meddelat att det kommer att skickas tanks av typen Leopard där Tyskland förvånande nog skänker 178 Leopard 1. Fler länder står på tur.
Det senaste önskemålet från Ukraina är att få tillgång till ett effektivt och modernt flygvapen. UK och Sverige har sagt att på sikt kan det tänkas. Jag dristar mig till att säga att detta på sikt är ganska snart och ju förr desto bättre.
Förflyttningen, slarvigt uttryckt, från hjälmar till stridsflyg är en rätt naturlig politisk utveckling. Ingen visste hur man skulle agera. Situationen var av en sort vi inte hantera på årtionden, den är på central europeisk mark och de olika politiska ledarna i väst måste också känna av hemmaopinionen. Inget har haft svar och det har hela tiden varit tydligt hur trevande vägen framåt har varit.
Nu är point of no return passerat och insikten om att det krig som nu utspelar sig är långt mer djuplodande än situationen Ryssland - Ukraina. Det är en fråga om Ryssland - Väst. När den insikten lägger sig så allvar kommer det inte finnas gränser för vad vi kommer att bidra med. Ukraina försvarar i dagsläget allas vår frihet.
Samtidigt som jag skrev detta kom en flash om att regeringen säger nej till att skänka Gripen till Ukraina. Enligt artikeln menar statsminister Ulf Kristersson att Zelenskyj ”gärna vill ha mer av allt”. Och så är det ju för den som försvarar allas vår frihet. Min bedömning är att statsministern kommer att komma på andra tankar.
Snart kommer frågor till den svenska regeringen om varför man inte är beredd att stötta Ukraina fullt ut och de kommer att bli svåra från både omvärld och väljare.
- Fredrick Federley
Hur kundet det bli så att regeringens viktigaste fråga vid sidan om gängkriminaliteten - anslutningen till NATO - blev kapat av Sd? Jo de har makten.
Så, Sd et al gör allt de kan för att reta upp Erdogan så att Sveriges anslutning till NATO försenas. Lej danska provokatörer och uppmana till att bränna så många koraner det går tycks vara mottot trots at det inte gett nämnvärd Sverige-intern respons. Typ inget har hänt med de torvar på och eldar böcker för att ”försvara yttrandefriheten” som ingen vill inskränka.
Däremot ger de allt tänkbart eldunderstöd till Erdogands valkampanj. Ingen PR-byrå kunde göra mer för honom än Sd-sfären nu gör. Men det är såklart inte Erdogan de fil hjälpa. För den enda utöver honom som firar är någon som mumsar lite rysk kaviar och skickar en tacksamhetens tanke för att det stökar för NATO och för väst.
Mitt i allt sitter M, Kd och L och biter i sina händer för att inte ge sig på den de är mest beroende av. Dvs Sd som nu skickar allt stöd till Erdogan och Putin. Hepp.
Regeringens kanske särskilt viktigaste fråga som statsministern som oppositionsledare var först på bollen med för ett år sedan riskeras av den som styr regeringen - Sd. Det första tydliga tecknet på hur makten ser ut. Det sitter inte alltid i titlarna.
- Fredrick Federley
Det är ju bara en bok som bränns, varför är alla så arga? För den med tro är det lätt till vrede när Guds ord eldas upp.
Det verkar som att få har greppat varför muslimer ser på ett brännande av Koranen med sådan ilska. Under dagen har vi nåtts av nyheten att det är demonstrationer mot Sverige i flera länder. Säkerligen flera av våra ambassadörer blir uppkallade för att få en uppsträckning av regeringen i vilket land de representerar Sverige. Jag ska försöka förklara varför.
En del ser det som en bok som vilken som helst helst utan förståelse för trons styrka och kraft. Eller så kanske man bränner den just för att man förstår det. En del hävdar att så måste man få göra i ett land med yttrandefrihet. De flesta bryr sig föga.
En hel del hävdar att om någon bränner en bibel så är det bara att köpa en ny. Och det stämmer såklart. Men utöver det symboliska i att det är en skändning av heliga skrifter så finns en stor skillnad mellan bibeln och koranen i hur vi som troende ser på dem.
Bibeln är nedtecknad efter att händelser ska ha skett. Det finns en samstämmig syn om att det finns redaktörer för olika delar, muntliga tradering och tidsanda som har påverkat skrifterna och texterna måste läsas med det i bakhuvudet.
Koranen anses vara Guds direkta ord nedlagda av profeten Muhammed. Det är alltså inte Guds visdom traderad genom människor och sedan nedtecknad av författare och sammanställt av redaktörer som står i Koranen utan för de troende muslimerna är det Guds direkta ord. Att bränna Gud är något annat än att bränna en bok. Båda är mycket onödiga men det ena får av lätt insedda skäl helt andra proportioner.
Det är alltså inte en symbolhandling som det tolkas i svensk kontext utan det är ett direkt angrepp på Gud. Religiös analfabetism och brister i sakkunskap leder till den platsen.
Är yttrandefriheten verkligen under attack?
Sen kan man ju ur både filosofiskt och akademiskt perspektiv ställa sig frågan om yttrandefriheten verkligen är under attack eller begränsad för att man inte skulle få tillstånd att bränna en bok hur många gånger som helst? Yttrandefriheten kvarstår om ett förbud eller hinder skulle föreligga för bokbränning. Men handlingsfriheten är i någon minimal nivå begränsad.
Vi kan inte i yttrandefrihetens namn utföra vilka handlingar som helst.
Det påhittade hotet mot yttrandefriheten som ett förhindrat brännande av koranen skulle innebära är i det närmsta trams. Vikta det mot konsekvenserna i synen på Sverige, tid för alla som måste hantera en världsomspännande konflikt där Sverige blir ett epicentrum, ett potentiellt hindrande av medlemskap i NATO osv kan läggas i andra vågskålen.
Att upprepade gånger utföra samma typ av provokation är jag inte heller säker på är ett krav för yttrandefrihet. Någon gång bör man kunna säga att ”ja men nu har du sagt ditt så då har vi hört det”.
Sen kunde man tänka att de religionskrig som rasat i Europa under århundraden i inomkristlig miljö kunde stämt till eftertanke om att det kan behövas en tolerans och respekt mellan religioner. Annars går det illa. Men Paludan har företräde och det kulturkrig han vill se är han med och skapar.
Att bränna berättelser om Jesus, Maria med flera som Paludan gör när han bränner Koranen (för de finns i flera suror som tar upp evangeliska berättelser liksom flera samstämmigheter med den hebreiska bibelns dvs Gamla testamentet) är inte bara ett handlande mot muslimer utan även mot kristna och Judar. Men eftersom vi har en annan förhållning och syn på texterna blir vi inte lika förbannade. Även om det kanske vore bra att vi torskade upp oss och sa ifrån.
Detta är inget försvar för Erdogans totala utnyttjande av en enskild Sd-sfär-fiansierad extremists handlingar. Det är ett inlägg för att förklara varför muslimer blir så arga och varför Erdogan använder det hemma av övertygelse och politiska skäl. Valet ska nu hållas i maj och det lär smidas medan järnet är varmt.
- Fredrick Federley
Uppenbarligen slickas en hel del sår inom det socialdemokratiska partiet efter en faktisk valframgång för partiet men ett förlorande av regeringsmakten. Man kan tänka sig att S förstår vikten av att inte stöka till det för mycket för regeringen när NATO-processen är rullande liksom det svenska ordförandeskapet i EU.
Samtidigt är det så många öppna mål från regeringens sida där S inte verkar orka med att sparka in bollen. Allt pekar egentligen i riktning för att S skulle kunna bli en riktig plåga för regeringen. Att S inte tar de lätta bollarna kan antingen bero på de stora frågor regeringen nu har i knät eller att det går så pass bra i opinionen av sig självt nu att man inte behöver ödsla sin energi - än.
Det är långt till valet 2026. Kanske bunkrar de i ladorna och rider på opinionsstödet samt regeringens nederlag för att ha tillräckligt med krut och energi som räcker fram till valdagen?
- Fredrick Federley
2023-01-10
När väljartröttheten på nuvarande regering inträffar samtidigt som det finns lätta löften att utställa hamnar man lätt i ett dike om man vinner valet. Det är ingen som helst tvekan om vad nuvarande regeringspartier utställde för löften vad avser kostnad för bränsle vid pump och löften om sänkta elskatter.
Så här långt har det inte blivit något alls och av den sk ”kompensation” som skulle varit på plats i höstas har vi ännu inte sett ett dugg. Den 13 januari meddelade Ebba Bush att hon backar från löftet som sänkt elskatt.
Förklaringen är dels att hon inte ser ett slut på kriget i Ukraina. Det slut på kriget hon såg innan valet kommenterar hon inte. Därtill har hon valt andra skattesänkningar. Frågan är om det är de få ören vid pump som bränslet minskat i kostnad som prioriterats före sänkt elskatt. Oavsett är det pannkaka.
Det är svårt att regera. Det finns enormt många saker att hantera som lätt glöms i opposition. Den svenska regeringen är själva sinnebilden av just det än så länge. Kanske repar de sig framöver men när löfte efter löfte bryts är det inte bara väljare som kommer att dra öronen åt sig. Det kommer att tappas engagemang och tilltro internt. För M är det inget problem så länge man har statsministerposten, men för övriga?
- Fredrick Federley
