Det växer så det kankar i lågkonjunktur
2023-04-25
I flera delar av Sverige växer det så det knakar, trots lågkonjunktur. Liksom i den förra lågnkonjunkturen där vi tydligt såg att lågkonjunkturer alltmer blir sektorsberoende så hade vi då delar av ekonomin som gick som tåget och skrek efter arbetskraft medan andra delar led hårt. En lågkonjunktur är den aggregerade utvecklingen för ekonomin men under finns flera olika tendenser.
Samtidigt som inflationen är fortsatt hög och arbetslösheten väntas öka finns flera delar av landet som fullkomligen skriker efter arbetskraft. Assymetrin i den svenska ekomomin har blivit större men är i grunden något gott. Det går inte tungt överallt samtidigt.
Det finns dock bekymmer även med detta. För de segment o ekonomin som lider arbetskraftsbrist och som investerar finns en skuggrisk det vill säga att angelägna satsningar och förändringar inte kommer segementet eller branschen till del för att fokus hamnar där det är en mycket svårare situation.
Det är i grunden ett ytterst mänskligt drag att vilja se till den som har det svårast men för att jämna ut och förkorta en lågkonjunktur kommer vi framöver också behöva klara att underlätta ytterligare där det går bra och göra vad som går för de delar av eknomin som lider under lågkonjunkturen. Det är fullt möjligt att göra men medialt kommer dett att bli tunga utmaningar.
I medielogiken finns ett dramaturgiskt inslag av att vilja ställa en stark mot en svag. I detta fall ekonomier. Det är en falsk motsättning men få publicister kommer kunna hålla sig ifrån att ställa en enskild prövad arbetslös person mot en miljardsatsning där det går bra.
- Fredrick Federley
Detta bör vi alla hålla ögonen på
2023-01-13
Idag kom nya siffror över den svenska ekonomin som minst sagt bekymrar. Förra året ökade elpriserna med 45%. Bara i december ökade elpriserna 28,8%.
Över helåret 2022 ökade livsmedelspriserna med drygt 18% och den svenska KPIF-inflationen ökade till 10,2 procentenheter i december.
Inför det nya årets beslut om räntor är det mest troligt att vi lär se krafttag för att motverka inflationen.
Med andra ord ser det mörkt ut för hushållsekonomin och för företagsekonomin. Priserna ökar, pengarna tappar i värde och den ekonomiska grundkostnaden för boende i form av lån kommer att öka. Frågan är hur mycket hushållen och företagen klarar innan vi ser hur privatkonomi krackelerar och företagen får vidta tuffa åtgärder för att klara bolagen.
- Fredrick Federley
2023-01-12
Står vi för första gången på länge inför en situation där människor kan behöva lämna hus och hem på grund av det ekonomiska läget? Hela Människan, Stadsmissionen med flera har slagit larm flertalet gånger om att alltfler hämtar matkassar, behöver kläder och har svårt att få mat på bordet.
Den första smällen är vi mitt i med fortsatt hög inflation och med matpriser som kommer att höjas än mer har vi en grannlaga uppgift framför oss för att samhället inte människor ska gå i en ekonomisk grav. Kommunerna kommer att se kraftigt ökade utgifter för socialtjänsten och tyvärr är det omöjligt för kommunerna socialtjänst att vara behjälplig när du äger ditt eget hus.
Att sälja sitt hus när priserna faller är inte heller en lösning för många. Den som haft sitt hus ett tag bor troligtvis dessutom billigare i det egenägda huset än i en lägenhet. Får vi därtill under detta år en ökad arbetslöshet kommer utrymmet för regeringen att göra vad den vill att minska rejält. Eller väljer man att fortsätta låna för utgifter i hopp om att en bättre ekonomi, fred och att en ordnad elmarknad ligger runt hörnet?
- Fredrick Federley
2023-01-10
När är lånekonomin över och får vi tillbaka principen om krona för krona? Genom goda tider har Sverige kunnat öka sina utgifter samtidigt som vi minskat vår statsskuld. Det har varit bra och gett oss en krockkudde. Den tidigare så hårt hållna principen om att varje krona man ville satsa skulle matchas av en sparad krona, för att se till att vi inte spräcker de budgetregler vi förhållit oss till sedan 90-talskrisen, är idag som bortblåst.
Det stora skiftet kom i samband med den fullständiga katastrof som nedslängda samhällen under pandemin innebar. Staten lånade för att kunna kompensera företag och se till att skadorna inte blev alltför stora. Frågan är om vi gick för långt då och under ytan bidrog till den ökade inflationen?
I takt med att restriktionerna kunde lättas för att vi fått en hanterlig situation av den ännu pågående pandemin startade Ryssland sitt aggressionskrig. Östra Europa har läge varit i energimässig beroendeställning av Ryssland och Tyskland har mycket medvetet byggt in sig i en liknande situation. Därtill har 2/3 av den enorma franska kärnkraften av olika anledningar stått stilla.
På en gemensam marknad, som har tjänat oss enormt väl i många år, uppstår en total disruption och energipriserna rusar.Hushåll går på knä för de räkningar som ska betalas och regeringen har öppnat plånboken för kompensation där en vända är utbetalt, den andra väntar vi på och just i dagarna aviserade Ebba Bush ytterligare stöd för november och december 2022. Hur det går för företagen vet vi ännu inget om.
Coronainsatserna och de lån som då togs sågs då som unika företeelser. Tills det att elkrisen var ett faktum. Hur hittas vägen fram för att vi inte ska skuldsätta oss upp över öronen och riskera att driva inflationen ytterligare?
Morgondagens finanspolitiska ramverk behöver diskuteras samtidigt som dessa stora utmaningar möts.
- Fredrick Federley
