2023-01-15
Skogen som länge varit en del av dens väsnas framgången och våra vidsträckt landsbygder är hetare än någonsin. Ekvationen är i det närmaste omöjlig att lösa ut och risken finns om det inte går att föra rimliga samtal att den som låter högst vinner mest.
Frågorna kring skogen är dessutom svåra att få grepp om för många då de innehåller flera bilder som är sanna samtidigt men uppfattas som motsatta. Grunden för dessa olika bilders samtida sanning är skogen växer.
Vi har alltså mer skog än vi haft på över hundra år. Vi avverkar mer skog än på länge. Och vi skyddar mer skog än någonsin. Hur funkar detta?
På grund av den kraftiga avverkning som behövdes för att bland annat framställa kol till växande industrier och gruvor så gick vi i Sverige hårt åt den egna skogen. Det resulterade i att vi i mitten på 1800-talet fick en skogspolitik för att se till att råvarubeståndet fanns för industrins behov i framtiden. Kungliga skogsstyrelsen bildades 1859 för att bland annat främja skogspolitiken.
Skogspolitiken har gett en enorm effekt. Skogens arealer har ökat enormt. Tyvärr inte bara på grund utav den aktiva skogspolitiken utan också på grund av at betesmarker och annan mark gått över till att bli skog.
I takt med att vi fått en allt större förståelse för de vitsiga biologiska värdena har debatten kring skogen kommit att ändras. Starka krafter motsätter sig avverkningar och sprider bilden av att skogsägare är oansvariga. Alltfler, inte minst EU, vill använda skogen som en kolsänka och beslut om enskild markägares avverkning vill en del göra överklagbara.
Några större skogsägare ägare enorma arealer. Mycket skog ägs också enskilt av vanligt folk med få hektar och avverkar med ansvar och långsiktigt perspektiv ofta över generation för skogens skötsel.
Än så länge dominerar den allt sämre ekonomin, elkrisen, inflationen och rysslands anfallskrig mot Ukraina mycket av nyheterna. Men i något skede kommer skogen åter att vara den gyllene graalen för byggnation, landsbygden, energi, kemikalier, biologisk mångfald, som kolsänka, för bevarat småskaligt vägnät mm mm.
Debatterna kommer att vara innerliga och svåra. Men det finns balanserade vägar framåt som möjliggör fler handlingsalternativ. Alltför hårda ord i de olika grupperingarna riskerar dock att landa i ett allt eller inget läge. Opinionens styrka för dagen kan då komma att avgöra vem som ”vinner”. Det är omöjligt idag att säga vem det är. Men det mest troliga är att det inte är ansvarsfullt skogsbruk som vinner.
- Fredrick Federley
2023-01-11
Vi står inför en ny debatt om matpriserna. Inflation, bränslepriser och elpriser har redan väckt den men, än är vi långt ifrån att se taket på de prishöjningarna som kommer. Bönder runtom i landet sliter för att hålla kostnaderna nere samtidigt som man levererar högklassiga råvaror. Kostnadsökningarna för bönderna måste såklart hämtas hem genom ökat pris hos konsument.
Hur blir mottagandet hos konsumenterna som också möter samma kostnadsökningar som matproducenterna? I En allt snävare privatekonomisk plånbok kan vi komma att se en hemsk debatt framöver.
- Fredrick Federley
2023-01-08
Coronakrisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har med all önskvärd tydlighet visat på hur körbara våra handelskedjor är samt hur farligt det är om vi producerar för lite livsmedel.
EU bör inte återgå till nationell produktion för nationell konsumtion, men EU bör definitivt arbeta för att medlemsländerna tar sig an prodokutionsmål. Den egna produktionen ska såklart, i sin konsumtion, inte låsas till det egna landet. Men i händelse av stoppade leveranskedjor är ett land enormt sårbart om det inte har en hög självförsörjningsgrad.
Graden av självförsörjning ska inte ses som ett mått på hur man sluter jordbruksekonomin men väls om ett mått på hur väl vi kan förse vår egen befolkning i händelse av de värsta tänkbara katastroferna.
- Fredrick Federley
